Tuesday, January 17, 2006

It gets lonely early doesn't it

Eller kanske börjar man bli gammal, eller kanske tom gubbig. Fyller snart 39, och då har man väl alla förutsättningar att bli gubbig. Men varför förfasa sig, varför inte bejaka de positiva sidorna. Det finns ju ett försonande drag hos det gubbiga som man borde lyfta fram, förmågan att se det positiva, den förmildrande omständigheten. Bara det inte blir för sentimentalt, för att knyta an till rubriken. Eller som min pappa sa om det han ogillar hos Frankie - kombinationen av det sentimentala och det brutala.

Men för att återgå till en annan positiv sak om gubbigheten - förmågan att rätt uppskatta vissa formuleringar som andra skulle uppfatta som enbart daterade, eller kanske rättare, inte uppfatta överhuvudtaget. Jag tänker på ett brev jag fick av min gode vän Anders där han kommenterar ett urval jazzlåtar han spelat in till mig som julgåva. Så här omnämner han spår 14: "Ulf Linde, en alldeles förträfflig vibrafonist i slutet av 40-talet och början av 50-talet." Om ni inte tycker att det är något särskilt med den meningen är det nog ingen idé att jag förklarar, men det är någonting med "en alldeles förträfflig" som slår an en viss ton. Kanske för att jag idag fyller 39.

En liknande känsla får jag när jag hör Victor Sjöström i rollen som Isac Borg i Bergmans Smultronstället. Bara sättet han uttalar "jag tar bilen" (till Lund) eller "skyldig till skuld" i en av de enastående drömsekvenserna där han får stå till svars för sin känslokyla och andra tillkortakommanden i livet. Det är så sorgligt och dråpligt och på samma gång uttalat på ett språk som inte talas längre.

5 Comments:

Blogger Space babe said...

Frankie, är det Frank Sinatra? Kan inga av hans låtar.

"Förträfflig" är ett förträffligt ord som jag gärna använder. Kanske är gubbighet lite som att vara lillgammal? Jag är lillgammal och kommer nog alltid vara det.

Åh, Victor Sjöström, han var fruktansvärt attraktiv som ung (har mest sett stillbilder, måste försöka se nån film), men även om gubbe var han snygg.

4:09 AM  
Blogger Sixten said...

visst är det frankie. och smultronstället kan du nog få låna av mig

1:22 AM  
Anonymous Anonymous said...

eh..är du alltså en 67:a?
eller fejkar du bara?

1:48 PM  
Blogger Sixten said...

Vadå fejk, kan inte göra så mycket åt den saken, att jag är 67 alltså. Och då får man ju tillåta sig en del saker...

11:35 AM  
Anonymous Anonymous said...

Visst blir det lite ensamt ibland! Men visst finns det fördelar med att åldras. Känns ibland som en bra bok som bara blir mer intressant varefter man vänder blad. Minns så väl dit telefonsamtal flera år sedan. Vad hände? Livet. Kanske får även jag mod att lyfta luren en dag och gå i närkamp med ensamheten. Lev Väl!

7:24 AM  

Post a Comment

<< Home